2008-09-18

Samtal från myndighet

Jag hade den märkligaste dröm. I drömmen ringde min mobiltelefon. Det var från skatteverket.


-Hallå

-Är det ni som har skickat ett mail till oss med en bilaga föreställande ett sjökort med en liten röd prick på?

-En karta, ja, det är möjligt. Jag har inte så bra koll på det just nu. Jag ville väl förklara vägen...

-Har ni verkligen ingen aning om vad en sådan bilaga kostar?

-Nej, det har jag faktiskt inte.

-Men ni måste väl ha sett vilka enorma räkningar ni får när ungarna skickar bilder till sina kompisar.

-Nej, vi betalar väl en fast månadsavgift för bredbandet. Vad vi gör, påverkar inte priset.

-För oss på verket tar det en oerhörd tid att virussöka och öppna stora bilagor. Vi räknar med ungefär 90 öre per pixel.

-Låt bli att öppna då.

-Det kan vi inte, eftersom vi enligt lagen är skyldiga att arkivera all inkommande post. Vi ber er därför att inte bifoga onödiga bilder till er korrespondens.

-Ursäkta, då. Fortsättningsvis ska jag bara skicka svartvita mail till er.

-Tack, adjö.

-Adjö.


Om drömmen går att tolka, vet jag inte. Kanske var jag som liten svartsjuk på min pappa, och ville ha mamma för mig själv. Eller så handlar det om ett dolt förakt för myndigheter, som grundades i min barndom av den elaka badtanten, som förbjöd allt som var kul.

2008-09-13

Glädje hos kallingarna - inget läggs ner


"Inga militära förband läggs ned
Regeringen gav besked om försvarets framtid i en debattartikel i Svenska Dagbladet på lördagen. Budskapet var att inga fler nya nedläggningar av förband kommer att ske de närmaste åren. (Ekot)"


Undrar var nästa viktiga regeringsbeslut ska tillkännages. Blir det i Calles blogg?


Vi ber att få gratulera dem i Kallinge och annorstädes, till att de får behålla sina jobb några år till. typiskt militärt förband (bild: Blekinge läns tidning)

Mekaniska värmeekvivalenten

När jag gick på högstadiet, var SI-systemet ännu inte allmänt accepterat. Vi fick göra en fysiklaboration, som gick ut på att släppa en påse med blyhagel från bordet ner i golvet hundra gånger. Detta tidsfördriv visade att vi stoppade in kilogrammeter i systemet och fick ut kilokalorier. Det var ju fullkomligt poänglöst, vilket skolöverstyrelsen inte insåg. Det rätta värdet skulle vara 427 kgm/kcal. Om vi räknar om till SI-enheter, bli det 1 joule per joule.








Vad är då energi? Jag skulle säga att energi är något som kan omvandlas till arbete.




Om vi hade värmt en påse blyhagel och sedan mätt hur högt den hoppade, så hade vi inte fått några lysande resultat. Det är viktigt att påpeka hur energiomsättningen går till, för att vi ska få meningsfulla data. Einsteins formel E=mc^2 ger vid handen att massa kan omvandlas till energi. Ett kilogram bränsle ger c^2 joule. Den energiomvandlingen är emellertid inte tillgänglig för gemene man. Av praktiska skäl bortser vi från det som är mycket osannolikt. Vi har den första huvudsatsen: energin är oförstörbar, och kan heller inte skapas ur intet. Det var väldigt sent i mänsklighetens historia som den formulerades. Möjligen är den inte accepterad ännu. Någon lyckades få patent på en evighetsmaskin så sent som på 1900-talet. Vissa fysiker som tror på "big bang", har ännu inte accepterat energiprincipen. Evighetsmaskin av första ordningen. Självpåfyllande flaska. http://www.youtube.com/watch?v=KLi0potv6_4






Andra ordningens perpetuum mobile






Här finns de skojigaste mojängerna. De utnyttjar rörelsen hos materiens minsta delar för att skapa nyttigt arbete. Jag tar ett exempel: När du pumpar cykelen, blir det varmt. När luften släpps ut, blr den kall. Det är ett faktum, men inget som vi kan förutse utifrån teoretiska resonemang. Luft har helt enkelt denna egenskap. Denna nedkylning tillämpas i kylskåp. När entropin ökas så sjunker temperaturen. En berömd uppfinnare av kylskåp var övertygad om att han skulle kunna tillverka en evighetsmaskin med hjälp av den principen. Om ni tittar på wikipedia, så får ni intrycket att entropiminskning är omöjlig. Så är inte fallet. Ett system kan visst förlora entropi, men då ökar i stället entropin i omgivningen. 'System' är ett vagt formulerat begrepp. Det öppna eller "dissipativa" systemet är synnerligen svårdefinierat. 'Hela universum, utom Sundbyberg' är ett öppet system, som möjligen i sinom tid kan inkludera Sundbyberg. Så egentligen är dylika system bara ett stöd för tanken, utan att ha någon fysikalisk innebörd. Det slutna systemet är ett system som inte har materiellt utbyte med omgivningen. Det har knappast heller någon fysikalisk mening. Tryckkokaren är ett slutet system. Det isolerad systemet är det enda väldefinierade. Här finns inget energiutbyte med omgivningen. I detta system är energin konstant. Eventuella processer leder inte till entropiminskning, men gärna d:o-ökning.

Energi

Linné och Celsius tog fram en temperaturskala, för att ha ett mått att relatera livsprocesser till. Som fixpunkter valdes vattnets frys- och kokpunkter. Däremellan delades skalan i hundra grader. Sedan började man tänka att skalan kunde användas i en massa tekniska sammanhang. En stålsmälta borde exempelvis oclså ha en temperatur, även om det inte fanns något instrument att mäta den med. Man insåg snart att det måste finnas en relation mellan en kropps massa och temperatur å den ena sidan och dess eneginehåll å den andra. De som fördjupade sig i detta var herrar som sysslade med ångdrivna pumpar för gruvdrift. Hur effektiv en pump var, kunde exempelvis anges i 'mängd ved per uppfordrad mängd vatten'. Det ger en dimensionslös enhet. Men det var ju arbete, som det handlade om. Man kan ju enkelt beskriva lyftarbetet som produkten av massan och den höjd som denna lyftes. Då borde man kunna beskriva den termiska energin som produkten av temperaturen och "värmetröghet". De uträkningar som gjordes var inte helt tydliga för gemene man. In i våra dagar lever begrepp som
"enthalpi", Gibbs' fria energi", "adiatabat", "kemisk potential" etc. Att detta fikonspråk inte har utplånats, förvånar mig.


ex. kolets förbränning ger en viss värme. Vi menar kanske då, att kolet har ett viss bränslevärde. Det förutsätter att det finns obegränsat med syre. Gör det inte det, eller om kolet brinner i ett annat medium än luft, så har kolet ett annat värde. Kolet kan ju också delta i fusionsprocesser i solen. Då blir värdet ett tredje. Så vi måste precisera processen, innan vi kan ange förbränningsvärdet. Lyckligtvis älskar kemister att mäta "värme", så vi har data för praktiskt taget allt som finns i vardagslivet. Till vardags behöver vi inte några invecklade formler. Det står på förpackningen att soppan innehåller x kalorier per deciliter. Känner vi densiteten och inser att "kalori" betyder "tusen kalorier" och vet att en kalori är0,24 Joule, så kan vi räkna 'ut joule per kilogram', som torde vara SI-enheten. Vill vi sedan räkna ut hur mycket kroppsligt arbete som krävs för att förinta soppan, kan vi räkna med en fjärdedel som kroppens verkningsgrad. Om du sitter på en ergometercykel och trampar 200 watt, så förbrukar du 600 watt till värmeproduktion också. 800 joule per sekund, alltså. Lyckligtvis producerar vi värme hela tiden, så vi blir inte nödvändigtvis feta om vi har en stillasittande tillvaro. Yoga förbränner exempelvis 480 "kalorier" i timmen, enligt denna_sajt.
_____________
Rättelse. En kalori är 4.19 joule, och inte det som står i texten ovan. Resonemanget är dock korrekt.

2008-09-10

Blå tungan


Nu är det skördetid. Tistron, soppar och kurbitsar dräller i skogsbackarna.

Energibudget

Vi använder energi för att frysa ner vår föda, och sedan för att värma upp den. Det skulle kunna jämna ut sig i slutändan, kan man tycka.Alla varma molekyler skulle spontant kunna gå åt höger*. Det är dock termodynamikens andra huvudsats som hindrar det. Från H till V går bra, men inte tvärtom. Om jag reser från Stockholm till Göteborg, så går det åt en viss mängd bränsle. Jag får inte tillbaka det bränslet, om jag backar från Göteborg till Stockholm. Måttet på degenererad ljummen energi, är ENTROPI. Detta begrepp har tolkats och vantolkats av åtskilliga personer, såväl experter som dilettanter. Dock är det inte konstigare än att barn kan begripa det. Det maximala nyttiga arbetet som kan utvinnas ur en kropp med temperaturen T, är T*S, där S är entropin. Det är alltså en tänkt process, där vi sänker temperaturen till den absoluta nollpunkten. I vardagliga sammanhang är en sådan sänkning inte praktiskt genomförbar. Det finns "ett golv".


Hur annorlunda är inte ekonomin! Där gäller inga begränsningar. Om termodynamiken vore likadan, skulle jag kunna ge min bilmotor en skuldsedel i stället för bränsle, och bilen skulle snällt rulla med tom tank till Göteborg, i förhoppningen att jag ska tanka honom så småningom. I fysiken är 'energi in' lika med 'energi ut'. Det stämmer alltid på wattsekunden. Inom ekonomin däremot finns något som heter 'diskonto'. Om jag sätter in pengar på banken så ökar mitt kapital med tiden. Om jag däremot lånar pengar, så ökar min skuld. Det lär finnas människor som av religiösa skäl inte accepterar diskontot. Banker i muslimska länder har en massa piastrar som kunderna inte plockar ut. Jag är inte religiös, men jag tycker ändå att diskontot är absurdt. Jag har en spade i bon. En bra spade. Den är precis så värdefull som man kan fövänta sig. Om den skulle växa till som penningar, och en dag ha förvandlats till två spadar, så skulle det inte hjälpa mig. Jag kan inte gräva med två spadar samtidigt. Om min granne vill låna min spade, så får han göra det utan att betala ränta. Han behöver således bara lämna tillbaka exakt en spade. Om han ber att få låna den, när jag själv behöver den, så säger jag givetvis: "nej, inte i dag".

Vad jag nu syftar på, är givetvis bostadslån. Människor bor i bostäder som kostar mer än de sannolikt kommer att tjäna under hela sitt yrkesverksamma liv. Banken lånar ut pengar till dem med bostaden som säkerhet. Det blir alltid kris förr eller senare. Just nu är den värre än befarat i USA. Det skulle inte ha inträffat om de hade följt qurahnens bud.

____________________

* Detta är inte helt uteslutet, även om sannolikheten är liten, men den fysikaliska verkligheten bygger på iakttagelse. Vi måste på något sätt mäta temperaturskillnaden. När vi gör det, så påverkar vi verkligheten och nullifierar temperaturdifferensen. Om något inträffar en gång per hundra miljarder år, och varar i en tusendels sekund, är det inte mätbart. Jag är ingen expert på statistik, men det är så jag har uppfattat lösningen på paradoxen om Maxwells demon. Temperatur och entropi är ju relaterade till instrumentet termometer. Det går också att definiera begreppet entropi rent informationsteoretiskt. Denna definition ger samma resultat som den termodynamiska.

2008-09-09

in i väggen

Måste alla stigar ha ett slut? Kan inte det trevliga fortsätta för alltid? Jag hade en annan blog förut. Så en dag upptäckte jag att jag redan sagt allt väsentligt, så jag fick lägga ner. Snart lär det vara slut på oljan. Då vill många satsa på uran i stället. Precis som det fanns obegränsat med uran. De brytvärda tillgångarna räcker trettio år. Sedan lär det bli för dyrt att utvinna uranet.
Jag förespråkar fusionskraft.
Vi kunde ha en reaktor på betryggande avstånd, längre bort än Tjernobyl och Harrisburg - 145,6 miljoner km eller så.

Ett argument mot solkraft är att solen skiner så lite i vårt land. Då undrar jag bara hur det kan finnas så mycket skog med stickande barr. De hämtar väl sin energi från solen? Fast träden kanske inte kände till argumentet innan de slog rot här.